Ibland
Ibland går jag mig själv på nerverna. Jag gör så mycket fel. Eller, jag gör rätt men för helt fel anledningar. Huvet bara snurrar, kan inte ens få ner dom här.
Kanske är jag rädd, förmodligen är jag det. Varför, varför, varför? Var ju inte riktigt meningen, men det kanske aldrig riktigt är meningen? Kan jag fortsätta en fantasi?
För mycket frågot som jag inte vet var jag ska göra av dem....
Jag känner mig störd som bygger upp en hel världsbild av en liten sticka. Frågan är om man ska dra ut stickan och bli av med det eller om man ska ha kvar den och låta den bygga ens fot som man går igenom livet på. Okej, dålig metofor, men var det jag kom på.
Vad ska man göra när verkligheten inte är nog? Leva i fantasi eller förändra verkligheten.
Hur fan gör folk egentligen? Hur överlever man? Hur ska man göra?
